Alla inlägg taggade med: 2020

Ambraträd (Liquidambar styraciflua) i Köpenhamn. Foto: Johan Slagstedt.

Lucka 15 – ambraträd

Den fem­ton­de luc­kan kom­mer från land­skaps­in­gen­jö­ren Johan Slagstedt (Eslöv): Det ame­ri­kans­ka ambra­trä­det, Liquidambar sty­ra­ci­flua, är ett myc­ket tju­sigt och använd­bart träd för ljusa och gärna varma lägen på fukt­hål­lan­de jor­dar – medel­stort med vac­ker kron­bygg­nad och excep­tio­nellt vack­ra blad som om hös­ten över­går i lysan­de höst­fär­ger i oran­ge, rött och lila. Använd gärna en sort såsom ’Worplesdon’ eller ’Stared’ för garan­te­ra­de egen­ska­per, såsom habi­tus, blad­form och höst­färg. Jag heter Johan Slagstedt och är till var­dags mark­pro­jek­tör och kon­sult på Markkompaniet Syd AB i Eslöv. Jag arbe­tar främst med att rita ute­mil­jö­er, men under­vi­sar även del på Alnarp, främst i vege­ta­tions­bygg­nad och rela­te­ra­de ämnen. Jag har även till­sam­mans med Henrik Sjöman skri­vit böc­ker­na Träd i urba­na land­skap och Stadsträdslexikon. Läs mer om böc­ker­na på för­la­gets webbplats.

Akleja (Aquilegia) i Le Jardin Plume. Foto: Åsa Langefors.

Lucka 14 – akleja

Den fjor­ton­de luc­kan kom­mer från fri­lans­jour­na­lis­ten Åsa Langefors, Lund: När jag var sju, flyt­ta­de famil­jen till ett nytt hus där det växte mas­sor av mör­kli­la akle­jor i träd­går­den. Sedan dess har jag äls­kat akle­jor och allra mest de mörka. När jag själv blev med träd­gård på 90-talet, gav jag mig genast ut för att köpa några plan­tor. Det enda som gick att köpa då, var de stora, två­fär­ga­de, odla­de vari­an­ter­na, inte alls vad jag ville ha. Nu finns det, tack och lov, flera av de gammel­dags sor­ter­na att välja på. Bilderna är från Le Jardin Plume i Normandie. Se fler träd­gårds­bil­der från Åsa Langefors på Instagram.

Heracleum sphondylium 'Pink Cloud'. Foto: Eric Wahlsteen.

Lucka 13 – björnloka

Luciadagens lucka kom­mer från land­skaps­in­gen­jö­ren Eric Wahlsteen i Norrvidinge: Heracleum sphon­dy­li­um ’Pink Cloud’ blev något av årets perenn hos oss 2020. Den är ståt­lig, kraft­full och sam­ti­digt gra­cil! Något av en mus­ku­lös balett­dan­sös med all tänk­bar ele­gans. Den blir över två meter hög med en bladro­sett på över en meter i bredd och blom­mar under hög­som­ma­ren. På bild ett och två fram­trä­der den till­sam­mans med rosen ’Menja’ och på bild tre och fyra med Artemisia lacti­flo­ra ’Guizhou’. Heracleum sphon­dy­li­um ’Pink Cloud’ kan köpas som frö hos Jelitto Staudensamen och om man sår den tidigt på våren eller under vin­tern kom­mer den att blom­ma samma år. Detta växt­por­trätt kom­mer från Eric Wahlsteen som under tio arbe­ta­de som lära­re på SLU i Alnarp. Han har dri­vit plant­sko­la och nu arbe­tar han som naturmil­jö­kon­sult på Calluna AB. Kanske har ni hört han före­lä­sa för Skånekretsen eller läst artik­lar av honom i Trädgårdsamatören eller Natur och Trädgård. Heracleum sphon­dy­li­um ’Pink Cloud’ finns att köpa hos Jelitto.

Fläckig munkhätta (Arum maculatum). Foto: Marianne Fridolf.

Lucka 12 – italiensk munkhätta

Lucka 12 i kalen­dern kom­mer från Marianne Fridolf i Södra Sandby: Jag är fasci­ne­rad av en växt som bara har blad på vin­ter­halv­å­ret och dess­utom så vack­ra. Den ita­li­ens­ka munk­hät­tan, Arum ita­licum ’Marmoratum’, är en favo­rit höst och vin­ter. Dess vack­ra mar­mo­re­ra­de blad pry­der många av mina rabat­ter och kru­kor vin­ter­tid, eftersom kol­tras­tar­na gil­lar den och spri­der frö­er­na. Bladen utveck­las först på hös­ten, när de röda kol­var­na viss­nar, och är vack­ra ända tills de vita blom­mor­na kom­mer på för­som­ma­ren, då bla­den viss­nar. Inte så van­lig, kanske för att den är gif­tig. Fotot är från bör­jan av novem­ber. Jag kal­lar mig gärna växt­nörd, eftersom jag gil­lar udda väx­ter, som jag ofta hit­tar på växt­mark­na­der. En favo­rit är även STA:s frö­för­med­ling. Det är spän­nan­de att bota­ni­se­ra i frö­lis­tan och sedan följa såd­der­na. Naturligtvis done­rar jag även fröer. Läs mer om Trädgårdsamatörernas frö­för­med­ling här.

Sandoxalis (Oxalis adenophylla 'Tora'). Foto: Gerben Tjeerdsma.

Lucka 11 – sandoxalis

Lucka 11 kom­mer från träd­gårds­mäs­ta­ren Gerben Tjeerdsma, som nume­ra hål­ler till på Vargaslätten: Sandoxalis, Oxalis ade­nop­hyl­la ’Tora’. I alpin­hu­set på Göteborgs botan odla­de jag på 90-talet många fina väx­ter från Sydamerika. Tyvärr gick det inte så bra. Kinkiga små alpi­ner som inte ville som jag. På den tiden fanns det inte infor­ma­tion om hur man skul­le odla dem, så jag gjor­de som jag blev till­sagd. Efter många år av odlings­mot­gång­ar fick jag i decem­ber 2003 åka till Argentina för att stu­de­ra väx­ter­na på plats. Flera frå­gor skul­le besva­ras: Hur är väd­ret där de växer och hur ser ståndor­ten ut? Hur är det med drä­ne­ring, vat­ten, sol, skug­ga, jord, mine­ra­ler etc.? På resan med mig hade jag min hust­ru och nio­å­ri­ga dot­ter. Jag fick lära mig myc­ket och myc­ket hade jag gjort fel. I en öppen glänt i en gles barr­skog på Passo de Cordoba såg min dot­ter och jag många fina exem­plar av san­dox­a­lis, Oxalis ade­nop­hyl­la. En indi­vid hade fler blom­mor än andra och fär­gen var myc­ket mör­ka­re. En liten bit av den plan­tan tog jag …

Japansk skenkamelia (Stewartia pseudocamellia). Foto: Karin Berglund.

Lucka 10 – skenkamelia

Den tion­de luc­kan i Skånekretsens jul­ka­len­der är en växt från för­fat­ta­ren Karin Berglund (hon kom­mer till oss 23 mars 2021): Finaste trä­det i min träd­gård är en jät­tes­tor japansk sken­ka­me­lia, Stewartia pseudo­camellia. Den står lite trångt så den växer på höj­den i stäl­let för på bred­den. Säkert åtta meter hög och helt över­sål­lad av de vack­ras­te vita blom­mor på för­som­ma­ren. Spännande bark och en brin­nan­de höst­färg – en älsk­ling. Karin Berglunds senas­te bok heter Det var en gång en trädgård.

Parasollblad (Astilboides tabularis). Foto: Peter Linder.

Lucka 9 – parasollblad

Lucka 9 kom­mer från plant­sko­lis­ten Peter Linder i Köinge: Om jag skall göra en växt­kom­po­si­tion blir jag extra glad om för­hål­lan­de­na tillå­ter mig att använ­da para­soll­bla­det, Astilboides tabu­la­ris. Har man en wood­land-situ­a­­tion med mull­rik, fuk­tig­hets­hål­lan­de jord är det per­fekt att plan­te­ra denna perenn som med sina jät­te­blad all­tid blir en myc­ket tyd­lig kon­trast till alla andra väx­ter. På bil­den här i sam­språk men Thalictrum ’Elin’. På för­som­ma­ren utveck­las höga stäng­lar med vita vipp­for­mi­ga blom­mor likt en jät­teastil­be. Med vän­li­ga häls­ning­ar Peter Linder, plant­sko­list och växt­kom­po­si­tör Parasollblad är en av de väx­ter som Peter Linder har plan­te­rat i Turbo-trädgården.

Nyzeeländskt lin (Phormium tenax 'Pink Stripe'). Foto: Anne-Li Hartmann-FitzGerald.

Lucka 8 – nyzeeländskt lin

Lucka 8 i jul­ka­len­dern kom­mer från Anne-Li Hartmann-FitzGerald i Malmö: Jag kän­ner mig lyck­ligt lot­tad som inte behö­ver avstå en växt bara för att den är så kal­lat ”tvek­samt här­dig”. Många exo­ter och zonknäckar­väx­ter får där­för bo i min träd­gård. Phormium tenax, nyzee­ländskt lin, är ett myc­ket deko­ra­tivt och exo­tiskt ran­digt gräs som kom­mer i många olika fär­ger. Blir dryga metern högt hos mig. Det har visat sig vara mer tåligt än för­vän­tat och kan milda vint­rar även över­vint­ra i kruka. På bil­den sor­ten ’Pink Stripe’ som följ­de med hem från en träd­gårds­re­sa till Irland.

Stickgran – Picea pungens (Glauca-Gruppen) 'Niemetz'. Foto: Anders & Yvonne Johnsson.

Lucka 7 – stickgran

Vår sjun­de lucka kom­mer från Anders och Yvonne Johnsson i Munka-Ljungby: Vi är ett träd­gårds­in­tres­se­rat par som bor i nord­väst­ra Skåne. Vi har pro­vat att odla myc­ket olika väx­ter under årens lopp i vår träd­gård. Men med åren har vi kom­mit fram till att mer och mer satsa på sådant som är vac­kert under en läng­re tid, såsom barr­väx­ter, orm­bun­kar, ljung, hostor för att nämna lite. Vi har många favo­rit­väx­ter och att välja en känns inte helt lätt, men en av dom är Picea pung­ens (Glauca-Gruppen) ’Niemetz’, en stick­gran. Här hos oss bör­jar den myc­ket ljusa nytill­väx­ten i mit­ten av maj att växa ut. Den ger en god effekt under cirka tre vec­kor, sedan över­går nyväx­ten till att bli mer och mer blå­ak­tig. Resten av året är den även vac­ker, tyc­ker vi. Den växer pyra­mi­dalt och behö­ver full sol i van­lig väl­drä­ne­rad jord. Med tiden blir den några meter hög och då kan vår dot­ter få ärva den. Läs ett repor­tage från Anders & Yvonne Johnssons träd­gård i med­lems­bla­det (hös­ten 2016).

Japansk lönn (Acer palmatum) i Kyoto (Foto: Thord Ohlsson)

Lucka 6 – japansk lönn

På andra advent är det hor­to­no­men Carina Larsson som bju­der på den sjät­te luc­kan: Jag är hor­to­nom i grun­den med inrikt­ning på växt­för­äd­ling. Efter tjugo år i bran­schen star­ta­de vi en egen liten plant­sko­la på Ulriksdal i Kivik med jul­ro­sor och ovan­li­ga träd och bus­kar som spe­ci­a­li­tet. Nu ytter­li­ga­re tjugo år sena­re är det bara lön­nar som gäl­ler för Aceratum – Kåseberga. Som värm­län­ning boen­de i Skåne sak­na­de jag de rik­tigt spra­kan­de höst­fär­ger­na. Så det blev efter­hand många lön­nar i träd­går­den och då upp­täc­ker man snart den fan­tas­tis­ka vari­a­tion som finns inom arten Acer pal­ma­tum, japansk lönn. Med olika sor­ter får man inte bara höst­fäg­ring utan också fan­tas­tis­ka skön­hets­upp­le­vel­ser vår, som­mar och vin­ter för såväl den lilla som stora träd­går­den. Här finns verk­li­gen ett träd för alla! Se några av alla fina japans­ka lön­nar som finns på Aceratums webbplats.