Alla inlägg taggade med: julkalendern 2020

Stjärnhyacint (Camassia). Foto: Lena Eidevall.

Lucka 25 – stjärnhyacint

Årets sista lucka – lucka 25 – i vår kalen­der kom­mer från Skånekretsens ord­fö­ran­de Lena Eidevall: Fortsatt god jul alla träd­gård­s­ama­tö­rer i Skånekretsen! Hoppas att vår jul­ka­len­der har munt­rat upp er och att vi snart kan ses igen. Själv tän­ker jag oftast på stjär­nor när jag tän­ker på julen. Som advents­stjär­nan av pap­per vi hade i vår barn­kam­ma­re, alla goda kakor, snö­stjär­nor­na. Så för mig var valet enkelt när jag fick välja en växt till den sista luc­kan i vår gröna kalen­der. Det finns många vack­ra väx­ter med stjär­na i sitt namn, men min favo­rit är Camassia, stjärn­hy­a­cint, en växt som lär ha använts av ursprungs­be­folk­ning­en i USA i mat­lag­ning och sma­kar som söt­po­ta­tis. Första gång­en jag hörde talas om den var i Rosemary Vereys bok Making of a Garden. Efter många år köpte jag först en lök i kruka på prov. Och efter en Englandsresa bestäm­de jag mig för att anläg­ga en våräng med fullt av Camassia leicht­li­nii och nar­cis­ser. Det är något att läng­ta till under vintern!

Julros (Helleborus). Foto: Eva Robild.

Lucka 24 – julros

Den näst sista luc­kan – lucka 24 på julaf­ton – kom­mer från för­fat­ta­ren och träd­gårds­jour­na­lis­ten Eva Robild (Höganäs): Julrosor (Helleborus) är en av mina pas­sio­ner, och just den här hybri­den är från Ashwood Nurseries i England, men jag odlar en snar­lik i rabat­ten hemma – dock har den ännu inte hun­nit bli lika stor. Julrosor sva­rar inte så bra på meris­tem­för­ök­ning, då plan­tor­na kan bli klena och sjuk­doms­be­näg­na, så där­för använ­der man ofta­re frö­sådd hos John Massey på Ashwood Nurseries (som för övrigt även är spe­ci­a­list på blå­sip­por och har en maka­löst fin pri­vat­träd­gård som han ofta hål­ler gui­da­de turer i). Frösådderna bety­der för­stås att plan­tor­na inte är exakt lika sina ”för­äld­rar”, men ofta snar­li­ka och får namn efter grup­per typ Yellow Spotted Blotch eller Primrose Red Nectaries Flush. Julrosor trivs i mull­rik fuk­tig­hets­hål­lan­de jord, gärna i lund­mil­jö som är ljus på våren men skug­gi­ga­re under som­ma­ren. Det vik­ti­gas­te är att jor­den inte tor­kar ut för hårt på som­ma­ren. Fröna har kort håll­bar­het, så om du vill så dem kon­trol­le­rat, skör­da fröna under som­ma­ren och så …

Brödgran (Araucaria araucana). Foto: Jonatan Leo.

Lucka 23 – brödgran

Lucka 23 på lilla julaf­ton kom­mer från Jonatan Leo, lära­re och dok­to­rand vid SLU (Alnarp): Jag glöm­mer ald­rig käns­lan när jag för förs­ta gång­en såg några bröd­gra­nar (Araucaria arauca­na) stå­en­de längst uppe på en bergås på vägen upp mot Anderna från den chi­lens­ka sta­den Temuco. På till synes bara klip­por blic­ka­de de ut över låg­lan­det och på något sätt kände jag mig iakt­ta­gen. Deras släk­te har fun­nits på jor­den i över 200 mil­jo­ner år och varje indi­vid kan bli upp mot 1000 år gam­mal. Men de förs­ta spe­jar­na visa­de sig bara vara för­patrul­len. Ju läng­re upp vi kom desto fler indi­vi­der väl­kom­na­de oss och till sist var vi helt omgär­da­de av stora sko­gar av rena bröd­grans­be­stånd, ibland med inslag av syd­bo­kar (Nothofagus spp.), chi­lensk bambu (Chusquea cule­ou) och guld­al­strö­me­ria (Altroemeria aurea). Det var inte män­ni­skan utan trä­den som ägde mar­ken, det var bröd­gra­nar­nas rike. Vi kom till sist fram till ett gigan­tiskt hon­träd med säkert fem mans­fam­nar i omkrets. Jag tog av mig min keps och buga­de djupt. Visst äls­kar vi våra exo­tis­ka träd­gårds­väx­ter för den …

Petunia × hybrida Tidal Wave-Serien. Foto: Anette Nilsson.

Lucka 22 – petunia

Lucka 22 kom­mer från Anette Nilsson på Boäng: Petunia × hybri­da Tidal Wave-Serien. På bil­den är det en mix av sor­ter­na Tidal Wave Cherry och Tidal Wave Hot Pink. Wavepetuniorna har bli­vit lite av ett sig­num för vår träd­gård. De utgör ofta huvud­num­ret i vår pota­ger och plan­te­ras gärna i even­tu­el­la luc­kor i rabat­ter­na också. De bil­dar meter­långa ran­kor och blom­mar från utplan­te­ring in i fros­ten, cirka fem måna­der om vi har tur med frost­nät­ter­na. Så trots att de är ettå­ri­ga tyc­ker jag de för­tjä­nar en plats i träd­går­den. Fler sor­ter pre­sen­te­ras i en bok som kom­mer till våren. Läs mer om Boäng här.

Lilja (Lilium). Foto: Ulrika Johansson.

Lucka 20 – liljor

Lucka 20 kom­mer från Ulrika Johansson i Gärds Köpinge: Jag sam­lar på Lilium och roar mig med att korsa fram nya hybri­der, främst i divi­sion 6. Jag frö­sår och byter frön med andra sam­la­re från hela värl­den och tyc­ker att det mest fan­tas­tis­ka som finns är en knopp där ingen någon­sin sett hur just den kors­ning­en och blom­man kom­mer att ser ut när den öpp­nar sig! På bil­der­na några av mina frö­såd­da lil­jor från mina egna och and­ras kors­ning­ar.     Lilja (Lilium). Foto: Ulrika Johansson.

Stjärnskära (Saussurea stella). Foto: Christian Björk.

Lucka 19 – stjärnskära

Lucka 19 kom­mer från sten­par­ti­en­tu­si­as­ten Christian Björk (Glemmingebro): Saussurea stel­la (stjärn­skä­ra) från Tibet. En fan­tas­tisk växt för gru­si­ga sten­par­ti­er som till­hör en av mina abso­lu­ta favo­ri­ter, här­ligt udda och märk­lig och helt spek­ta­ku­lär. Man kan odla denna och många andra märk­li­ga väx­ter ute i svens­ka träd­går­dar. Zoner är inte all­tid det vik­ti­gas­te, utan sna­ra­re lig­ger nyc­keln ofta i att för­sö­ka hitta eller skapa den rätta plat­sen där små saker kan göra stor skill­nad. Fler växt­bil­der från Christian Björk kan man se på Instagram.

Tulipa 'Blue Diamond'. Foto: Christina Fryle.

Lucka 18 – tulpan

Den arton­de lucka i vår jul­ka­len­der kom­mer från Christina Fryle, chefre­dak­tör för TrädgårdsAmatören: Efter 25 inne­hålls­ri­ka år som träd­gård­s­ama­tör i Sverige drog vi i janu­a­ri 2019 upp bopå­lar­na och flyt­ta­de till en olivlund på Peloponnesos i södra Grekland. Här har begrep­pet här­dig­het fått en helt ny inne­börd. Den stän­di­ga frå­gan är: Hur myc­ket hetta och torka tål en växt? Och hur myc­ket kyla krä­ver den? Det jag sak­nar mest från min svens­ka träd­gård är tul­pa­ner. Nästan alla tul­pa­ner måste ha en peri­od av vin­ter­ky­la för att blom­ma! Vilket kanske kan vara en tröst för alla som tyc­ker att det är job­bigt med vin­tern … På bil­den Tulipa ’Blue Diamond’ till­sam­mans med Heuchera ’Blackberry Jam’. Läs mer om tid­ning­en TrädgårdsAmatören här. Och se bil­der från Peloponnesos här.

Yunnanskogsalpros (Rhododendron yunnanense). Foto Henrik Åström & Carina Fritzell).

Lucka 17 – Rhododendron yunnanense

Lucka 17 kom­mer från Henrik Åström och Carina Fritzell vid Sebbarps plant­han­del: Denna fina Rhododendron yun­na­nen­se (yun­nan­skogs­al­pros) och ett fler­tal andra Rhododendron och mag­no­li­or växer i Sebbarp hos Henrik och Carina. Det är en ren art som kom­mer från norra Burma och Kina (syd­öst­ra Tibet, norra Yunnan, syd­väst­ra Sichuan och Guizhou). Den kan dock vara lite käns­lig – ner till minus 18 gra­der – och bör plan­te­ras lite i skydd av andra Rhododendron. Men väl värd att prova, blom­ning­en är otro­ligt fin. Bilderna är från den 10 maj 2020. Läs mer om släk­tet Rhododendron hos Sydsvenska Rhododendron- och Magnoliasällskapet.

Kopparlönn (Acer griseum). Foto: Cecilia Urbanyik.

Lucka 16 – kopparlönn

Den sex­ton­de luc­kan i kalen­dern kom­mer från Cecilia Urbanyik i Vellinge: Jag heter Cecilia Urbanyik och job­bar, sedan många år, i Trädgårdsbutiken Plantskolan i Vellinge. En av mina favo­rit­väx­ter är Acer gri­se­um, kop­par­lönn, som har många fina kva­li­te­ter. Kopparlönn med vac­ker bark som har ett högt pryd­nads­vär­de. Kopparlönnen pas­sar in i mind­re träd­går­dar, eftersom den växer lång­samt och når tre meter efter cirka tio år! Lövsprickningen bju­der på en oran­ge­brun färg­ton som över­går till rosa sedan blir det helt grönt. Trädet är mest effekt­fullt under höst/vinter, då den koppar­bru­na glän­san­de och fla­gan­de bar­ken på stam­men och de gröv­re gre­nar­na trä­der fram. Färgsprakande höst­färg vil­ket går i varma röda toner. Kopparlönnen vill stå i luc­ker väl­drä­ne­rad mull­rik jord i ett skyd­dat läge. Läs mer om vad man bör tänka på då man plan­te­rar ett träd. PS. Cecilia Urbanyiks första­handsval råka­de fak­tiskt vara ambra­träd (Liquidambar sty­ra­ci­flua) – se går­da­gens lucka. Där hon tip­sar om sor­ten ’Slender Silhuette’ – ”en fin sort med sin nätta, smala kron­form som plat­sar även i mind­re trädgårdar.”

Ambraträd (Liquidambar styraciflua) i Köpenhamn. Foto: Johan Slagstedt.

Lucka 15 – ambraträd

Den fem­ton­de luc­kan kom­mer från land­skaps­in­gen­jö­ren Johan Slagstedt (Eslöv): Det ame­ri­kans­ka ambra­trä­det, Liquidambar sty­ra­ci­flua, är ett myc­ket tju­sigt och använd­bart träd för ljusa och gärna varma lägen på fukt­hål­lan­de jor­dar – medel­stort med vac­ker kron­bygg­nad och excep­tio­nellt vack­ra blad som om hös­ten över­går i lysan­de höst­fär­ger i oran­ge, rött och lila. Använd gärna en sort såsom ’Worplesdon’ eller ’Stared’ för garan­te­ra­de egen­ska­per, såsom habi­tus, blad­form och höst­färg. Jag heter Johan Slagstedt och är till var­dags mark­pro­jek­tör och kon­sult på Markkompaniet Syd AB i Eslöv. Jag arbe­tar främst med att rita ute­mil­jö­er, men under­vi­sar även del på Alnarp, främst i vege­ta­tions­bygg­nad och rela­te­ra­de ämnen. Jag har även till­sam­mans med Henrik Sjöman skri­vit böc­ker­na Träd i urba­na land­skap och Stadsträdslexikon. Läs mer om böc­ker­na på för­la­gets webbplats.